Du kan inte tänka bort en känsla

Du vet att du borde slappna av. Du försöker tänka rationellt, påminna dig om att det inte är så farligt, att allt ordnar sig. Ändå sitter spänningen kvar i kroppen. Hjärtat bankar, musklerna är stela och tankarna snurrar vidare.

Det är inte för att du tänker fel. Det är för att stress inte sitter i huvudet – den sitter i kroppen. Och kroppen lyssnar inte på argument. Därför går det inte att tänka bort en känsla.

Nervsystemet är kroppens kommunikationscentral och skickar signaler mellan hjärnan och kroppens alla olika delar. Det mesta sker helt automatiskt, utan vår vetskap och framför allt utan att vi bestämmer själva. En av nervsystemets viktigaste uppgifter är att hålla oss vid liv. Det är vårt säkerhetssystem som hela tiden scannar av omgivningen och vår insida för att besluta sig för om vi är i fara eller trygga; om vi kan vila eller måste röra på oss.

Kroppen förstår inte skillnaden på en tiger och ett obesvarat sms

Vad som räknas som farligt idag är dock sällan en tiger på savannen utan kanske snarare ett sms som inte blir besvarat, ett nytt jobb eller ett konstigt utslag på armen. Men nervsystemet förstår inte skillnaden så kroppen reagerar ändå likadant: muskler spänns, andningen blir snabbare och hjärtat slår fortare. Stress skapas i kroppen för att få oss att agera. Nervsystemet trycker på gasen helt enkelt. Detta kallas den sympatiska delen av nervsystemet och ibland även för kamp/flykt.

Rörelse och stresshormoner aktiveras inte bara av fara utan av allt som kräver vår uppmärksamhet. Om något roligt händer, då trycker det lite försiktigt på gasen och vi blir en smula mer aktiverade. Om vi är riktigt nervösa inför ett prov och håller oss vakna hela natten för att plugga så maxar det gasen. När vi har lämnat in provet så skulle vårt system i en ideal värld trycka på bromsen och vi kan slappna av igen. Vi blir lugna och trygga och hamnar i den delen av nervsystemet som kallas den parasympatiska. Här kan vi vila, sova och smälta maten.

Men för många är det lite mer komplicerat än så. Hjärnan börjar lägga sig i och förutsäga nästa fara. Tänk om vi misslyckas på provet. Vad händer då? Nervsystemet anar återigen fara och börjar producera stress. Men stressen har ingenstans att ta vägen så musklerna förblir spända, hjärtat bankar och andningen snabb.

Kroppens sista utväg: att spela död

Om nervsystemet under lång tid lever i föreställningen av att vi är i fara, eller om vi är med om något så överväldigande eller faktiskt livshotande att nervsystemet inte förmår att reglera sig till lugn och trygghet igen; om ingen rörelse, ingen kamp eller flykt har hjälpt för att ta oss ur vårt livshotande tillstånd; då tar det till sin sista försvarsinsats: att spela död. Det är då vi kan känna oss avtrubbade, överväldigande trötta och håglösa. Vi isolerar oss från våra vänner och familj och det känns som att ingenting annat spelar någon roll. Detta kallas faktiskt också för den parasympatiska delen av nervsystemet, men där lugn och vila har blivit till oförmåga att röra sig och isolering.

När nervsystemet fastnar – och vad nervsystemsreglering faktiskt innebär

Nervsystemet har alltså tre huvudstadier: lugn, aktivering eller kollaps. Det låter kanske väldigt dramatiskt men faktum är att vi rör oss dagligen mellan alla dessa tre delar, i större och mindre intensitet. Det är fullt normalt. Ibland behöver du springa efter bussen, bli förbannad eller fokuserad. Ibland behöver du stänga av allt, scrolla på din telefon och tänka på absolut ingenting. Och ibland behöver du vila, lugn och ro. Ingenting är bättre eller sämre än det andra.

Det är när livet lär vårt nervsystem att det är otryggt att vara i någon av dessa delar och det börjar favorisera den ena över den andra som det kan bli svårt. Det är då ångest, nedstämdhet, depression, övertänkande och katastroftänkande blir dominerande och vi kan behöva lära vårt nervsystem att det är tryggt att röra sig mellan de olika stadierna. Detta är vad som kallas nervsystemsreglering.

Därför kan du inte tänka bort en känsla

En viktig sak att förstå är att nervsystemet inte alltid skiljer på verklig fara och upplevd fara. Bara tanken på ett misslyckande kan sätta igång samma reaktioner i kroppen som ett faktiskt hot. Därför är det svårt att resonera sig ur stress eller ångest. Det är som att vi har ett litet barn inuti som inte förstår skillnaden på en läskig spindel eller en rusande buss. Därför kan det vara klurigt att med rationella argument och samtal försöka argumentera sig ur ångest eller stress. Oftast blir resultatet ännu mer stress.

Det enda verktyg du alltid har med dig

Däremot finns det en del av vårt autonoma nervsystem som vi kan styra, som sker helt automatiskt för att hålla oss vid liv men som vi faktiskt också kan styra och bestämma själva över. En del av vår kropp som också pratar med hjärtat, magen och musklerna. Som kan hjälpa nervsystemet att förstå att vi är trygga och kan ta det lugnt, om vi behöver trycka lite försiktigt på gasen för att bli mer alerta eller agera. Och det är vår andning.

Andningen är den enda delen av ditt autonoma nervsystem som du kan styra medvetet. Det gör den till ett av de mest kraftfulla verktygen vi har för att hjälpa nervsystemet att reglera sig.

Vill du arbeta med ditt nervsystem på djupet? Jag erbjuder samtalsterapi och breathwork i Stockholm och online. Boka ett kostnadsfritt första samtal här.